Redaktionens inledning – Fristående krönikör Thomas Sonesson.
Detta är en aktuell fråga som har en koppling till möjligheten att driva företag i Uppsala.
Det är omöjligt att missa den upptrappade debatt som sker i Uppsala med tanke på spårvägens vara eller icke vara. Oavsett märkliga saker gällande utebliven folkomröstning, problem med jättebron över Fyrisån och annat som man kan fundera över, så upplever jag några saker som kanske inte belysts så mycket.
Minskat produktivitet
Det var någon politiker som sa ”företagare får ställa in sig på att det blir rörigt några år”. Det visar på hur lite man förstår gällande företagandets förutsättningar. Vi företagare lever här och nu och en avstängd gata något år ofta är omöjligt att överleva. Avstängningar av gator är ett ständigt problem som på olika sätt påverkar förutsättningarna att driva företag. Så det finns en betydande risk att alla avstängningar på grund av spårvägsprojektet kommer att bidra till en ökning av bolag som går i konkurs. Vad jag inte sett i debatten är bedömningar på hur mycket produktionsbortfall detta jätteprojekt kommer att leda till. Det finns säkert de som kan detta bättre än mig, men en vild gissning är att Uppsala varje månad, tappar 10 nya företag som pga allt strul inte startar och att lika många går i konkurs då verksamheterna inte överlever spårvägsbyggandet. Det skulle bli ca 1000 företag mindre netto pga spårvägsbyggandet. Förmodligen fler då inga tidsplaner kommer att hålla. Förutom stora personliga förluster för företagare och arbetslösa medarbetare riskerar Uppsalas redan usla företagsklimat att bli ändå sämre.
Alla skatter måste räknas
Det är märkligt att man bara pratar om kommunens och regionens skattekostnader. Trafikverket och andra stadsbidrag är också skatter som tas av oss medborgare. Det klart att man måste hålla i sär detta när man budgeterar men att se nationella skatter som något annat än skatt oavsett var den kommer ifrån blir ju knasigt och mest politiskt rävspel. All skatt är pengar som kommer från att någon gjort ett arbete och avstått delar av sin inkomst. Oavsett om pengarna kommer från skatt till regionen, kommunen eller staten (bl a Trafikverket).
Löpande räntor och avskrivningar
Låt oss räkna med att detta projekt kommer att kosta mellan 20-25 miljarder totalt (blir nog 25 miljarder). Allt talar för att projekt som dessa inte har en chans att hålla budget. Men om vi räknar lågt på 20 miljarder och att staten och kommunen kan låna för 2,5% ränta (2,42% just nu enligt Kommuninvest) så blir det en kapitalkostnad per år på 500 miljoner per år. Om man samtidigt gör avskrivningar på 50 år så är det 400 miljoner/år. Det är de siffrorna som är kostnaderna för skattebetalare i kommun, region och stat, inte 20 miljarder här och nu. Man måste skilja på finansiering och kostnader och det är kostnaderna som skall tas av Uppsalas budget nu och väldigt lång tid framöver. Detta blir knappa 1 miljard per år och då tillkommer underhåll och drift. En kostnad som nuvarande beslutsfattare tycker det är ok att belasta Uppsalaborna under decennier framåt. Sen skall man komma ihåg att detta bara är en liten del av Uppsalas kommunala och regionala lokaltrafik. Men det är den extra miljarden under oöverskådlig framtid som oroar på riktigt.
Att dribbla med siffror känns alltid som politikens specialområde. Detta kanske finns med i beräkningarna men jag känner inte igen det i debatten. Det allra viktigaste för politiken verkar vara Trafikverkets stöd vilket är att ta fokus på helheten. Samtidigt undrar många av Uppsalas företagare hur man skall överleva detta kaos under många många år.
Thomas Sonesson – Entreprenör och fristående skribent
De tankar och åsikter som delas i krönikan är skribentens egna och behöver inte överensstämma med Entreprenörsstaden Uppsalas synsätt
