Redaktionens Inledning: Entreprenörsstaden har alltid sett kombinationen av forskning och entreprenörskap i Uppsala som central för stadens utveckling. Därför är vi hedrade att presentera denna krönika av professor Ulf Landegren, en av Uppsalas mest inflytelserika forskare och entreprenörer inom life science.
Det blir sällan som man tänkt sig, men det blir ofta bättre.
När jag började forska hade jag inte en tanke på att jag skulle innovera och kommersialisera molekylära tekniker.
Jag och mina studenter har dock kommit att utveckla metoder att undersöka arvsmassan och dess molekylära produkter, samt att göra dessa tekniker brett tillgängliga.
Så här i efterskott kan det kännas som en naturlig konsekvens av ett fundamentalt intresse att konstruera saker utifrån enkla grundprinciper genom att snickra med molekyler.
I praktiken har dock arbetet bestått av en komplicerad serie misslyckanden och lyckokast, med en vag idé att det finns något intressant att hitta framför oss.
Det är därför mycket glädjande att många av de molekylära tekniker vi lyckats utveckla nu används världen över.
Från skolbänk till labb-bänk
Efter gymnasiet hade jag dimmiga idéer om vad jag skulle ta mej för. Jag hade turen att få ett jobb i ett lab där jag fick en överraskande frihet att experimentera på basen av mina begränsade kunskaper.
Jag publicerade en artikel men insåg att jag behövde en utbildning så jag studerade medicin, följt av forskarutbildning vid Uppsala Universitet.
Senare, under åren vid Caltech i Kalifornien, fick jag på nära håll uppleva hur grunden lades för kartläggningen av människans arvsmassa. Jag insåg där att DNA inte bara härbergerar genetiskt minne, utan att det också är ett spännande konstruktionsmaterial. Den insikten har varit central i vårt fortsatta arbete.
Att bygga verktyg som gör skillnad
Jag är nog mer av en problemlösande ingenjör än en klassisk forskare som undersöker hur naturen är beskaffad.
Mitt mål är att utveckla verktyg som kan förbättra forskning och vård – att skapa metoder som gör det möjligt att förstå biologi på sätt som tidigare inte varit möjliga.
Vi har utvecklar tekniker som padlock prober med rullande-cirkel amplifiering för exakt DNA-analys, och superRCA för att söka efter spårmängder av tumör DNA i blod från cancerpatienter som kan påvisa risk för återinsjuknande.
Våra proximitetsmetoder gör det möjligt att mäta hur hälsan avspeglas i tusentals proteiner i blodprov, och i ett annat utförande att visualisera proteiners aktiviteter i vävnader.
När idéer blir företag – och företag blir nytta
I hög grad inspirerad av mina studenter har jag tillsammans med dem grundat företag som Olink, Q-linea, Navinci, Rarity Bioscience, Readily Diagnostics och SampleFacts för att ge våra tekniker förutsättningar att bli brett tillämpade.
Tillsammans sysselsätter företagen ett tusental personer och bidrar till att Uppsala är en av världens mest innovativa miljöer inom life science.
Det är en stor tillfredsställelse att se att våra metoder gör nytta i forskning världen över och att de kan hjälpa patienter att få rätt behandling.
Jag är också glad att många av mina begåvade studenter bygger vidare på deras arbete i mitt lab genom att i sin tur starta ett stort antal nya företag
En skatt i Uppsala – som fler borde upptäcka
Uppsala har en lång tradition att kombinera utbildning, forskning och entreprenörskap som få städer i världen kan mäta sig med.
Vi har Uppsala Universitet och SLU, SciLifeLab, erfarna industrialister och aktiva finansiärer, samt ett klimat där forskare vågar bli företagare.
Kanske talas det för lite om denna kraft?
Det finns en skatt här – en kunskapstradition som föder företag, och en kultur av nyfikenhet och samarbete som jag hoppas vi fortsätter att vårda.
Framåt: från slump till system
Mina egna forskningsframsteg har interfolierats av misslyckanden, något som gör att innovationer ofta har inkuberingsperioder som kan sträcka sig över decennier.
Om Uppsala vill fortsätta växa som innovationsstad behöver vi både underlätta att ta underbyggda chanser, samt också göra tillfälligheterna mer förutsägbara.
Vi behöver tydligare broar mellan utbildning, forskning, företagande och tidiga tillämpningar av innovationer. Smidigare vägar från labb till marknad kan ge förutsättningar för fler industriella framgångar.
Det handlar inte bara om att starta fler företag, utan att skapa förutsättningar för företag som stannar, växer och fortsätter ge tillbaka till den stad där de föddes.
Passionen består
Jag har arbetat med forskning större delen av mitt liv, och lockelsen är fortfarande lika stark att uppfinna, konstruera och tillämpa nya sätt att förstå biologi.
Kombinationen av forskning och entreprenörskap ger förutsättningar att förena akademins fria sökande med industriella mekanismer att få framsteg att verkligen komma till användning.
Och jag är övertygad om att Uppsala, med sin starka tradition av forskning och entreprenörskap samt att tillämpa forskningsframsteg i samarbete mellan universitetsforskning och företag, har utmärkta förutsättningar att fortsätta vara en plats där det omöjliga blir möjligt.
Ulf Landegren
Professor i molekylär medicin, Uppsala universitet
Grundare och medgrundare till ett tiotal bolag inom molekylär diagnostik
Vidare Lästips: Läs även Björn Lindhs krönika om grön teknik och innovation i Uppsala
